Många har råd att bo i en bostadsrätt, men inte råd att köpa den. Bosam har utvecklat en finansieringsmodell som ska sänka trösklarna in på bostadsmarknaden genom högre föreningsfinansiering och lägre kapitalbehov för köparen.
– Har du råd att äga ditt boende borde du också kunna få möjlighet att göra det, säger Johan Sjösten, Commercial Director på Bosam.
Svensk bostadsmarknad har länge präglats av höga kontantinsatser och stigande inträdesbarriärer för förstagångsköpare. Samtidigt finns en stor grupp människor med stabil inkomst men utan tillräckligt eget kapital för att kunna köpa sin första bostad. Det är den gruppen Bosam vill nå.
– Vi såg att många har råd att bära boendekostnaden, men inte har sparandet som krävs för att komma in på marknaden. Därför började vi titta på hur man kunde använda finansieringen på ett annat sätt, säger Johan Sjösten.
Högre föreningslån sänker privata bolån
Bosams modell bygger på att bostadsrättsföreningen tar en större del av finansieringen än i traditionella upplägg. Köparen behöver därmed ett mindre privat bolån och en lägre kontantinsats, medan föreningen i stället har ett större och långsiktigt lån.
– Köparen får en högre månadsavgift, men samtidigt ett lägre privat bolån. När man jämför boendekostnaden behöver man därför se till helheten: avgift, bolån och amortering tillsammans, förklarar han.
Till skillnad från traditionella banker erbjuder Bosam lån med mycket långa löptider och fasta villkor. Bolaget ger ut lån på mellan tio och tjugo år med fast ränta och en tydlig amorteringsplan. Det skapar förutsägbarhet för föreningen och gör att skuldsättningen successivt minskar över tid. Bosam bygger även in reserver för ökade driftkostnader, inflation och andra förändringar för att skapa större stabilitet i föreningarnas ekonomi.
– Tanken är att föreningen inte ska behöva höja medlemsavgifterna för varje kostnadsförändring, säger han.
Johan Sjösten, Commercial Director på Bosam.
Stor potential utanför premiumlägena
Bolaget beskriver modellen som ett sätt att skapa finansiell inkludering och samtidigt få igång fler bostadsprojekt, framför allt i områden där traditionella bostadsrättsprojekt ofta har svårt att bära sig.
– Vår modell fungerar särskilt bra i områden utanför innerstadslägen där det finns jobb, lärosäten och efterfrågan, men där människor har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden med traditionella lån, säger Johan Sjösten.
Enligt analyser som Bosam tagit fram tillsammans med externa aktörer skulle modellen kunna öka andelen unga vuxna som har möjlighet att köpa en bostad från två av tio till sex av tio i flera svenska kommuner.
– Det handlar inte om att ta kunder från den befintliga marknaden. Vi skapar en ny marknad genom att hjälpa människor som annars hade stått utanför, säger han.
Bosam menar också att modellen är skalbar eftersom den inte bygger på subventioner eller delägande, utan på finansiering inom ramen för den svenska bostadsrättsmodellen.
– Vi finansierar äkta bostadsrättsföreningar och skapar samtidigt en långsiktig väg in på bostadsmarknaden för människor som vill äga sitt boende. Det är där samhällsnyttan finns, avslutar Johan Sjösten.
Om Bosam
Bosam grundades 2019 och har utvecklat en modell där bostadsrättsföreningen tar en större del av finansieringen. Modellen minskar behovet av kontantinsats och privat bolån för köparen. Målet är att göra bostadsmarknaden tillgänglig för alla.
Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Bosam och ej en artikel av Dagens Nyheter. Läs originalartikeln hos Dagens Nyheter.